Det är något med mig och att inte kunna sova ensam. Jag menar, ibland går det men ibland är det som om allt bara strätar emot om man lägger sig där ensam. Man vill bara inte somna. Men om man då går o lägger sig hos tex mamma så somnar man hur lätt som helst. Men när man nu ändå vet att man inte kan somna, för man har den där känslan i maggropen, så blir man sittandes vid datorn. Tänkande på att man borde få sömn, att man kunde träna, att man borde göra engelskan och att man ätit alldeles för mycket skit idag. För att inte göra natten så ledsam så sätter man på någon bra serie och ser på den natten igenom. Ganska bra tidsfördriv egentligen. Men inte när det är bara en till natt till skolan börjar igen och man måste komma in i rythmen och bli utvilad. Men nu sitter man här, och vad spelar det egentligen för roll om man är uppe och ser på serier en natt eller två? (Eller borde man krypa ner hos mamma?)