What a beautiful mess life is

Idag fyller Jennifer 18 år och jag hoppas hon fått en underbar dag! Det var nog bra att spara krogen tills imorgon trots allt. Jag skulle cykla hem från henne då och vet ni vad människan gör, jo hon lånar mig sin ipod fast hon håller den som kärast och mössa, vantar o halsduk tvingar hon på mig. Jag är tacksam för annars skulle nog resan blivit lång och kall! Precis som tiden skulle vara utan dig^^! Höhö, det var min dikt. Nej ärligt talat så fick jag inte ihop något bra för jag tror att det inte går att beskriva med ord vilken otrolig tur jag har som har en vän som dig. Du är som en syster <3

Its okey to be crazy. Jag hade mardröm inatt så jag gick upp och såg på tv med kissen i 2 timmar. Är det okej att vara rädd? Jag tror ingen förstår hur rädd jag egentligen är. Det är skrämmande att jag skrämmer mig själv såhär. Det förstör min sömn. Jag skulle vilja sova ute inatt, känner mig liksom friare utomhus än inne. Inne är man så instängd och inte lika fri som utomhus. Om jag är rädd hemma på natten går jag hellre ut en stund en sitter inne. Jag är inte rädd för samma saker som alla andra, mördare och våldtäktmän och sånt. Nej det är ju bara människans makt. Jag är rädd för den högre makten som har kontroll över oss.

Jag vill följa mina drömmar. Jag älskade livet idag, på cykelturen hem så otroligt mycket. Och det ska bli något stort av mig, det ska ni få se! Idag på cykelturen hem saknade jag dig igen. Jag saknade alla stunder vi skrattat (och det är måånga). Som den gången när vi bakade bullar så tjafsade vi om någon små sak men de slutade med att vi båda satt och skrattade och min mamma undrade vad vi riktigt skrattade åt. Det är fina minnen, jag ska spara på dem och komma ihåg ditt skratt.

Fortsätt längta, hitta mod.

Våga hoppas, våga tro.

Tro på drömmar, ta ett kliv.

Vält en värld du lever i.

Var en galning, var naiv.

Det är det som håller oss vid liv.