All my innosence is just wasted

Längesen var det, man skrev om tankar och känslor. Idag sa jag åt therese att det är skönt att inte ha så många hjärnceller kvar då hon påstått att jag förlorat alla mina under min tripp till kos. Men jag måste då säga det att när man var 16 tänkte man allt för mycket och ens tankar var liksom "klara". Nu är man äldre (20 bast woohoo) och ens hjärna känns som ett enda slummer, man känner sig absolut inte lika smart längre. Jag undrar om man är lika smart? Det är väl det negativa, att man inte känner sig lika smart. Men något som jag då ser positivt är att man tänker inte lika mycket, man orkar inte tänka, man bara är. Det är som att hjärncellerna har dött. Det är skönt att slippa haka upp sig på saker på samma sätt längre, skönt att bara glida. Skönt att vara dum faktiskt! De osmarta har det så mycket lättare ;) eller kanske bara de som har lite ludd i hjärnan? Men ta inte bort mitt ludd snälla, inte än! Sen när jag börjar studera igen kan ni ta bort det! Tack och hej!