Jag flyttar från Jönköping om 2 veckor. Jag har alltid funderat på vad man känner när man känner sig bittersweet men det här måste vara exakt så. Ledsen och glad på samma gång. Två år blev man här innan det var dags att bege sig igen.
Att lämna Jönköping känns sorgligt så jag vill gråta stora krokodiltårar. Varför? För att det finns människor här jag aldrig vill lämna. Men samtidigt känns det som att tiden är mogen och det är dags att vända blad.
Jönköping har varit en anhalt på min livsresa. En viktig anhalt där jag lärt mig väldigt mycket om livet och om andra människor. Men främst har jag lärt mig massor om mig själv. Jag har lärt mig att sorg tar tid och att man ska följa sina drömmar (även om det betyder att man hoppar av skolan). Jag har lärt mig att uppskatta andra människor bättre för vem de är och jag har lärt mig att älska mig själv lite mera. Och framför allt har jag lärt mig att inte dricka för mycket sprit ;) (enligt mig själv i varje fall!)
Jag är långt från färdig med min resa, men min resa i Jönköping är över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar