Idag har varit en alldeles ljuvlig dag. Jag jobbade. Inte ljuvligt. Men det som hände sedan. Det ni - det var ljuvligt. Jag träffade nämligen världens vackraste kvinna (ursäkta att det låter aningen metrosexuellt, men det är helt enkelt sanningen!). Med denna kvinna fick jag sedan åka bil - Ååh jaa! Efter det lagade vi en helt gudomlig spansk tomatsoppa - Mmm jaa. Slutligen åkte vi till ett hopptorn för att slänga våra små liv över kanten och ner i evigheten. Det var då det ljuvliga förvandlades till mitt livs mardröm. Den vackra kvinnan var plötsligt inte längre den ljuvliga varelelse jag trott att hon var. Hon var ond. En diktator. Hitler!

Denna gräsliga människa beordrade mig att med berått mod kasta mig ner i helvete. Från tre meters höjd.

Det var då jag gjorde det enda tänkbara. Jag svängde om min nakna bak och traskade upp till klädpölen och trädde mig i mina stinkande paltor. Nu sitter jag hemma och gråter.

Vilken dag!